Karin Alfredsson_ 80° från varmvattnet

Ordfront

Fiktionen är en bra plats att ställa eviga frågor på. Frågor som: vad är ett liv värt om jag står här? Om jag ställer mig här då? I Mike Leighs spelfilm Vera Drake (2004) sker en olycka under ett rutinmässigt ingrepp, en illegal abort. Kvinnan som nästan dör lyfts fram som offer och en annan kvinna, en helt vanlig familjemor som genomfört identiska ingrepp under två decennier, är förövare.

Mike Leighs film är som en vacker lärodikt; långsam, enträgen, vis. Osentimental, är ett slitet positivt omdöme i liknande sammanhang. Vad betyder det? Vera Drake vädjar främst till min förmåga att tänka, inte känna. Det gör mig ganska känslosam.

Journalisten Karin Alfredssons debutdeckare 80* från varmvattnet handlar om kvinnoförtryck i olika former; i det patriarkala Zambia kolonialiserat av biståndsjeepar och vita präster, i det kristet fundamentalistiska USA, i en läkemedelsindustri som testar nya abortpiller på den rika världens bakgård Afrika. I centrum står svenska Ellen Elg som smugglar abortpiller till barnmorskor i olika zambiska byar. Några kvinnor förblöder efter abort – vems är felet? Deckarbygget är i en mening gigantiskt. Bakom grymma handlingar vilar ohyggliga individuella tragedier som incest och våldtäkter. I pressutskicket liknar Alfredsson sin roman vid agitation, och mottot för boken är att allt viktigt i den är sant.

Alfredsson känner till den koloniala problematiken. Ändå är bokens stora problem trovärdigheten, jag måste stundtals fråga mig om prosan är menad för vuxna människor. Något som bitvis fängslar är en parallell bekännelseskrift om en kristen flicka som blir utnyttjad av den amerikanska antiabortrörelsen. Den är ganska fin och rak – men måste flickan vara helt imbecill som duperingsoffer? I övrigt idiotförklaras läsaren med förnumstigt allmängods och käcka mysterier så att klyftan mellan god ambition och litterärt utförande blir plågsam.

Syftet är uppenbart att fängsla i en mer simpel betydelse. Är inte det lite malplacerat? Vad gäller produkten: folk på Ordfront måste ha drabbats av akut sömnsjuka under läsningen, för slarvigare inlaga har jag sällan sett.

Och vad betyder de där tre små girafferna som istället för den klassiska asterisken avslutar ett avsnitt? Ska man få Afrika-vibbar? Ska man bli sugen på safari?

Maj-Gull Axelsson skrev i DN (3/6) om vad som händer när upphetsningen över Bobby och den våldtagna 13-åriga flickan lägger sig. Svaret är ingenting. Man hittar något annat att hetsa över. Likadant är det med denna bok. Nya böcker om hjältinnan Ellen Elg är att vänta.

Viktoria Jäderling
Göteborgs-Posten,  07/2006