Claes Bäckström _ “En förtjusande ung man”

Norstedts

“En förtjusande ung man” är självbiografin om konstnären, bögen och oäktingen Claes Bäckström. “En förtjusande ung man” är den känslige och lovande konstnären som konverserar alltmer forcerat vid de bildade borgarnas middagsbord. Förnekelsen är det som tillvaron väver sitt mönster kring. Plågan dövas med sprit och erotiska tillfällighetskickar. Självförakt är också en drivkraft. Den stora förälskelsen är den vackre skinnknutten Roger – detta var på femtio- och sextiotalen – med vilken Bäckström bränner sitt liv i båda ändar.

Men det här är inte bara ett skarpt vittnesmål om hur det var att vara bög under stora delar av ett trångsynt och repressivt 1900-tal, utan även en bok om skuld och ansvar. Bäckström föddes utom äktenskap i slutet på 20-talet och växte upp i ett hem där han inte fick finnas till. Det jag uppskattar allra mest med boken är att Bäckström varken ber om ursäkt för sitt raseri eller sin sentimentalitet.

Språket avslöjar en njutning vid detaljen, men tar inga omvägar för att göra det mer distanserat, lagomt och lakoniskt ursäktande. Stilen präglas av en varm elegans, men mörkret och kylan är påtaglig, inte minst visar sig bräckligheten i bokens illustrationer, Bäckströms egna. Författaren har även skrivit självbiografin Främmande pojke på besök.

Viktoria Jäderling
BLM nr 6, november 2002